23 AUGUSTI 2011
"Jag minns hur vi satt vid stationen. Det var bara några dagar kvar av sommaren och solen hade börjat gå ner. Jag kollade på honom i hopp om att möta hans blick. Tillslut kollade han tillbaka. Han kramade min hand och sa 'vi får se hur det blir med oss när allt börjar igen'. Orden träffade mig i magen och gjorde sönder allt där inne. Hjärtat tappade sitt fäste och slutade pumpa ut det blod som tidigare rusat runt likt vilda fjärilar. Är det nu det ska ta slut, tänkte jag. Är det nu jag släpper taget och ramlar bakåt utan någon som fångar? Han är den. Jag vet det. Han är den det inte finns någon annan av. Den som jag vill vakna upp bredvid varje morgon. Den som jag vill säga föralltid till. Han är den. Han är allt. Han tittar tillslut på mig, kramar min hand igen och säger de finaste ord som bara han säga. Ord som plåstrade ihop mitt inre och fick hjärtat att pumpa fjärilar igen"
Kommentarer
Trackback
